Bakslag!

Om inte denna infektion i ögonen hade infunnit sig, så hade jag troligtvis fortfarande varit piggelin! Och lycklig! Och fin!
På tre dagar har jag förvandlats från euforisk till trött, ful och folkskygg.
Fattar ni? (Om ni dessutom läser det där med skånsk dialekt, så blir det perfekt!)

Som träningsnarkoman är det rena rama plågan att inte få röra på sig.
Som fåfäng är det rena rama plågan att se ut som en fet geckoödla.

Så där tänker jag. Så börjar jag le och inser hur lyckligt lottad jag ändå är.
Större problem än så här ska jag väl ändå inte behöva ha?

Heja Fia!

Idag fikade jag med min vän, Fia. Jag önskar att det fanns fler "Fior". Världen skulle vara så mycket enklare då. Och gladare.

Spana in hennes hemsida http://www.fiahobbs.com


40-årskrisen gör sig påmind

Jag hade tid på Victoriakliniken klockan 9.00 idag. De tog stygnen. Fy, vad obehagligt det var!

Vad som också var obehagligt var att jag har fått en infektion i ögonen. Doktorn skrev ett recept på penicillin och jag åkte iväg till Apoteket i Sickla. Nu hade inte klockan hunnit bli tio än, så jag fick stå utanför och vänta. Det var jag och några pensionärer. Jag kände mig vuxen. Väldigt vuxen. Lite för vuxen! Min 40-årskris exploderade och jag började kallsvettas.
Är det inte endast gamla människor som köar till Apoteket?



Jag har ju för tusan "LYFT MIG"

Grannen: Åh, har du "lyft dig"?
Jag: Haha - oh, nej! Jag har bara tagit bort lite överflödig hud.
Grannen: Jaaa, så du har alltså "lyft dig"?
Jag: Nej, jag har inte "lyft mig". Det är sånt gamla människor gör. Jag har bara tagit bort lite överflödig hud.
Grannen: Ja, då har du ju "lyft dig"!
Jag: Ehhh.. Precis! Det är det jag har gjort! Visst är det coolt och värsta "Hollywood-statusen"?

Det gäller att snabbt finna sig i dessa hemska insikter!

Bättre o bättre dag för dag

Kom just hem från Victoriakliniken. De tog bort kirurgtejpen. Stygnen är kvar.





JAG SER JU REDAN YNGRE UT! Trots att jag är svullen och röd och osminkad!

Jag förstår helt plötsligt hur lätt det är för folk att bli beroende av sån´t här. Ett ingrepp och några dagar senare är kroppen reparerad. Vilken kick det är!

Jag ska flyga på den här vågen tills den lägger sig och sen ska jag kicka på annat i livet. Som mina träningspass, Ben & Jerry´s, gäddfiske, kinamat, meditation och annat smått o gott. Ja, det blir säkert bra så. Visst.


Nyopererad

Det står i mina papper från sjukhuset att "Alla patienter känner obehag och smärta efter en operation. Graden av obehag och smärta är dock väldigt individuell."
Lite längre ner står det att "En del patienter kan känna sig lite trötta och nedstämda dagarna efter operation."

Smärta? Nä, inte det minsta.
Nedstämd? Nä, snarare euforisk.
Trött? Nä, jag är piggelin!
Obehag? Ok.



Jag är nog väldigt lyckligt lottad!

Tack alla som stöttar mig med glada tillrop. Det värmer!
Rosorna jag fick av min kärlek igår värmer också!

Ja, jag ÄR lyckligt lottad!

Imorgon!

Imorgon bär det av till Victoriakliniken. Jag vet att Dr. Randquist är fantastiskt duktig. Jag är trygg under hans kniv, men fjärilarna i min mage är mycket lekfulla just nu!



Narkosläkaren ringde precis och hans lugna och trygga röst borde ha lugnat ner mig lite. Det gjorde den inte. Jag är ännu mer hispig nu!
Finns det någon som älskar hispiga fruntimmer?
Finns det något fruntimmer som älskar att vara hispig?

Det kommer bli en lång natt.



Min mormor var ingen rökare, minsann!

Jag fick just ett gammalt fotografi skickat till mig av min bror, Tomas. Det är säkert tjugo år sedan kortet togs!
Vi sitter i köket hos mamma och har just ätit middag. Jag är övertygad om att även mamma hade en cigg i handen när hon tog detta kort. Stackars mormor!



Jag kan inte sluta fnittra! Det här är ju rent vansinne. Faktiskt.

(Vill bara tillägga att ingen av oss röker längre. Tack o lov!)


Fiskereklam

Såg en annons i en av Johans alla fisketidningar:



Johan brukar säga att fiskare är ett speciellt släkte och jag kan inte annat än att gilla detta släkte. Lite kul är det. Visst?


En helt vanlig söndag

Fredrik älskar Darin! Okej, jag älskar också Darin. Idag kom Darin till Hammarby Sjöstad för att sjunga. Fredrik var mycket förväntansfull! Jag också.
Darin var så söt och sjöng så vackert!



Efter sången var det signering. Fredrik var nervös och jag var väl inte direkt cool heller. Det var pirrigt att stå i kö och vänta på sin tur!



Så var det äntligen vår tur! WOW! Darin satt där och såg fantastisk ut och jag hade laddat för att säga något fint eftersom Fredrik gjort klart för mig att han var för blyg för att våga säga något över huvud taget! Så jag tog ett djupt andetag, för jag var minsann lite blyg också! Vår tur.
 
Darin tittade på Fredrik och frågade: Vad heter du?
Fredrik svarade: Fredrik.



Darin skrev: Till Fredrik från Darin

Jag kände mig lite snuvad på min replik. I och för sig en replik, som jag inte ens kommit på, men jag ville ju också prata med Darin! Fredrik hade ju lovat mig att jag skulle få prata med honom, så jag tittade på Darin och sa: Vad gullig du är!
Med de orden lämnade jag Stockholms sötaste kille. Jag är övertygad om att han blev djupt imponerad och att han för alltid kommer att komma ihåg mig!

Dansandes lämnade vi tillställningen! Krockade med Thåström i Luma, men hade inte energi för att beundra honom för tillfället utan lät honom promenera vidare.

Avslutade sedan dagen med ännu en skivsignering! Denna gången av Danny Hynes, sångaren i Paddy goes to Holyhead



Vilken underbar dag!

Ny lägenhet

Det blev inget hus, som jag så länge har yrat om. Inget av husen vi tittade på gav mig någon "ja-känsla". Det var en lägenhet, som tilltalade varenda fiber i min kropp. Jag behövde bara kliva in genom dörren, så visste jag att det var där vi skulle bo. Johan var fortfarande inställd på att vi skulle bo i hus, så det var bara för mig att vänta på att han skulle förstå det självklara. I en dag till fick vi åka runt och titta på olika boenden. Tillslut kom det:
- I hate it when you´re right, sa han. Dock med ett stort leende.

På gården utanför blommar nu körsbärsblommorna. Mycket vackert!

Här är vardagsrummet:




Så kan man fråga sig varför jag inte har tagit kort på de andra rummen. Precis. Jag vet inte. Jag hade väl fullt upp med att hoppa jämnfota i ren glädjeyra.

Igår skrev vi även in Fredrik i skolan, SCIS (Shanghai Community International School). Han fanns kvar i registret och det fanns en plats kvar, så vi betalade anmälningsavgiften och så var allt klappat o klart. Smidigt!

Det tar bara 5 minuter att gå till skolan från vår nya lägenhet. Vilken skillnad med tanke på de 40 minuter Fredrik satt i skolbussen sist.

Jag vill flytta NU!


RSS 2.0