En svensk "lao wai" i Shanghai

Idag när jag tittade på korten, som jag tagit på Helle under tiden hon och familjen varit här, så började jag skratta när jag insåg att hon faktiskt håller i sin kamera på nästan alla bilder.




Att jag uppenbarligen också hållt i en kamera mest hela tiden hör dock inte hit!

Igår var jag ute och gick med familjen Olsson, som är här på besök. Vi promenerade längst gatorna där kineserna står längst trottoarerna och säljer smycken, skor, kläder och
.

Tja, varför inte?

I Fredriks skola går det barn från hela världen. Idag firades det. Såklart!

Imorse tågade barnen in på skolgården som i en OS-invigning. När jag såg den svenska flaggan och alla barnen klädda i gult o blått, så tog mitt hjärta ett extraskutt.



Ja, till och med folkdräkten gjorde mig tårögd! (Snart får jag väl gå ut med en offentlig ursäkt till IKEA)

Här är Fredriks klass:



Bilden är tagen innan han bjöd på Kalles kaviar. Jag tycker att det ser ut som om många redan smakat.

Ibland kan det nog ändå bli lite för mycket av det sköna. Jag menar det gröna.

När jag fick syn på de här flickorna, så ångrade jag mitt inlägg om den svenska folkdräkten på IKEA!

Fredriks gudfar, Martin, berättade för några år sedan att det hade gjorts en forskning på hur femåringar låter när de leker. Forskningen visade att flickor pratar till 95% och resterande procent är olika ljud. Pojkar var inte lika intresserade av att använda talets gåva i leken. Endast 40% av det som lät var ord.

Jag tyckte att det lät väldigt märkligt, men det var innan jag hade en 5-åring. Minst 60% av det jag hör när han leker låter:
- diiinch
- svoorf
- baush
- huuh
- öhhöö

Det är alltså normalt att han låter så där. Så bra.

I skolan lär jag mig nu de olika färgerna och vad de olika klädesplaggen heter på kinesiska. Min fröken ställde lite frågor till mig och jag svarade så gott jag kunde. Vår konversation tog dock snabbt slut efter detta:

Fröken: Vad hade din man på sig när han gick till jobbet imorse?
Jag: Oj, det kommer jag inte ihåg.
Fröken: Va? Kommer du inte ihåg?
Jag: Nej.
Fröken: Menar du att du inte kommer ihåg vilka kläder du lade fram till honom imorse?

- Ja, hej! Jag skulle vilja köpa en stol. Den längst ner ser fin ut. Kan du ta fram den åt mig? Så snällt. Tack!
- Nej förresten, jag ångrade mig. Kan du ta fram den som ligger där i mitten istället?

Eller hur går det till?

Jag tycker att den svenska folkdräkten är ful. Jätteful! Finns det någon i dagens samhälle som tycker annorlunda?
Att tvinga kinesiskorna på IKEA i Shanghai att sätta på sig denna fruktansvärda dress borde anses som ren mobbing. Ok, jag överdriver lite. Men bara lite!