Vilken pangbrud!

Gissa vad den här snyggingen gör reklam för!



Precis! Rätt gissat. En frisörsalong.
Varför förstod inte jag också det på en gång?


En hund



Även hundar ska tydligen kläs i nyårskläder. Det kan jag ha överseende med så här mitt i nyårsfirandet.
 Men.... måste hunden ha skor?

Nu är det som vanligt igen

Jag har lite svårt för "de kinesiska kvarteren" då det brukar vara väldigt mycket folk där. Jag tycker inte om stora folksamlingar! Jag inbillar mig att jag inte kan andas då. Så idag tänkte jag att det borde vara en perfekt dag att gå dit med tanke på att det är kinesiskt nyår och gatorna har legat helt öde.





Oj, så fel jag hade!

Min käre släktings sanning

Idag fick jag ett mail av en kär släkting, som tycker att jag är alldeles för gullig här på bloggen. Han tycker inte att det stämmer överens med min vassa tunga. Vad fasen menar han?
Skulle en kvinna som jag ha en massa elaka åsikter om än det ena än det andra? Skulle en kvinna som jag älska ironi? Skulle en kvinna som jag inte alltid vara gulli-gullig och full av socker?

Suck. Han har kanske rätt ändå.

Så snygg!

Kinesisk nyårsafton. Balklänning på. Smoking på. Så snyggt. Så läckert.
Vi bad Fredrik ta en bild på hur snygga vi var. Han tog naturligtvis en bid och se hur galet vackra vi är:



Wow! Visst är vi snygga?

Smällare

Kommer ni ihåg kinapuffar? Ryssar? Minikina? Ettöres?
Det var tider det.



Nu är det andra tider. Här snackar vi smatterband!

Xin Nian Kuai Le

Firandet av det kinesiska nyåret startar idag. Tur med vädret har vi också. Blå himmel. Ljuvligt!



Bäst att dra ut på stan och se vad som händer där!





Vad är detta för en spökstad?

En helt vanlig fredagskväll

Jag: Älskling, kan du hämta lite mer vin?
Johan: Nej.
Jag: Okej. Kan du hämta lite mer vin eller ska jag hämta det själv?
Johan: No. You didn´t use the magic word.
Fredrik: Oh, mom! I know how to do this. Let me ask for you.
Jag: Ooooookeeeej.
Fredrik: Dad, can mom please have some more wine?
Johan: Of course she can!

Jag lever uppenbarligen inte som jag lär. Så pinsamt.

Jag vet minsann!

Igår hade vi 12 grader varmt och jag studsade fram på gatorna. Vårkänslorna sprudlade.
Idag är det en minusgrad! Jag känner mig förbannad! Vart tog våren vägen?

Det ska bli fantastiskt att få komma hem till Sverige igen! Då vet jag att det är blaskigt, grått och kallt. Då vet jag att när snön faller i Stockholm, så är det vackert i 5 minuter. Sen är den vita snön brun och jag vet att jag kommer att muttra något om att snö inte hör hemma inom Stockholms tullar. Då vet jag så många saker!

Jag vet dessutom redan nu att när jag går där i Stockholm och vet alla dessa saker, så kommer jag att tänka med kärlek på Shanghai och längta efter hur spännande det var att aldrig veta.

Gorgeous Mrs. Lewis



Fredrik: Mamma, vad betyder gorgeous?
Jag: Det betyder underbar. Varför undrar du?
Fredrik: För att Mrs. Lewis alltid kallar mig för Gorgeous Fredrik.

Tänk om jag hade haft en fröken som kallat mig Underbara Mia. Bara en! Jag föreställde mig det och kände hur jag blev alldeles varm i hjärtat. Jag är övertygad om att det hade förändrat mig som person. Jag hade gått rak i ryggen och varit mycket snällare mot allt och alla i min omgivning.

Mrs. Lewis - tack för allt du gjort för Fredrik!
You are gorgeous!

Hello Kitty på stan

Äntligen fick jag upp kameran i tid och lyckades fånga en av alla dessa vuxna kvinnor, som går på stan med en pyjamas med Hello Kitty på!



Jag är så nöjd!


Hungriga Palmqvistare

Erik är som ni ser oerhört stolt över sitt oerhört gigantiska köttben:



Elin ville smaka:



Elin tog över:



Sådan far sådan dotter.

Till salu



Fingervantarna är helt klart till salu. Är den där köttbiten det också?
Intressant affärsidé i så fall.

Snacks

Det ligger en majskolv där inne. Jag kommer inte på varför jag tycker att det är så oerhört roligt. Varför småler jag varje gång jag tittar på den här bilden?



Jag är nog inte riktigt klok.

Hur funkar det?

Jag förstår mig inte på datorer! Jag finner ingen logik i hur de fungerar. Som nu. Här hemma kommer jag inte in på bl.a min hotmail. Jag kan heller inte ladda ner bilder till den här bloggen.
Jag kan dock läsa expressen och bröderna Schulmans bloggar. Tack o lov! Så ut på nätet kommer jag. Till viss del då.

Idag tog jag med mig datorn och satte mig på ett fik. Då gick det alldeles utmärkt att surfa runt och jag kom med lätthet in på både hotmail och facebook! Hur är det möjligt?

Nu är jag hemma och sitter fast igen.

Datorn bråkar med mig

Om någon, till exempel "Grinige Gubben", undrar varför jag inte har mailat på några dagar, så beror det på att jag inte kommer in på min hotmail. Kommer inte heller in på facebook. Jag hoppas vår datakille fixar till det här snart!

Kina eller Grekland?

Jag älskar Shanghai av många anledningar. En av anledningarna är att jag aldrig vet vad som döljer sig runt hörnet.

Som när jag skulle spela mahjong hemma hos Louise.
Jag tog en taxi. Taxin stannade på en gata (naturligtvis!). Jag klev ur. Hälsade på vakten utanför "området" och gick in genom grinden. Tog fram lappen med  husnumret på och började gå.
Efter att ha gått några meter trodde jag att jag var i Grekland:



Så vackert!

Har de tvättdagar i Kina?



När min svägerska var här (som för övrigt bär det vackra namnet Mia) tittade hon sig omkring när vi gick på gatorna och frågade sedan:
- Har de speciella tvättdagar här i Kina?

Jag tyckte att det var en oerhört rolig fråga just då, men det var bara för att jag inte längre såg all tvätt som alltid hänger överallt. Hemmablind kan man väl säga att jag blivit.
Sedan jag fick den där frågan ser jag tvätten överallt och hela tiden, och undrar hur mycket tid de lägger på att tvätta i den här staden.

Ibland torkas det mer än bara kläder:



Måste det torkas, så måste det ju..

Namn



I Beijing köpte jag ett par slipade solglasögon. Jag fick även ett visitkort av kvinnan jag handlade av. Det är inget ovanligt, för man får ofta visitkort när man handlar. Det roliga är namnet på kvinnan jag köpte just solglasögon av.

En fin dag

För några veckor sedan fick jag en förfrågan om jag ville vara med till att bidra till att ge gåvor till kinesiska barn, som inte har det så bra ställt. Naturligtvis ville jag det! Vem hade inte velat det?
Idag fick jag glädjen att få se dessa barn:



Först stod vi alla här på skolgården. De kinesiska skolbarnen stod på led, ett led som fick den svenska militären att se smått löjlig ut. (Önskar att jag var en bättre fotograf.)
Jag är oerhört imponerad av de som arrangerat detta, för alla som velat ge något har fått ålder, kön och storlekar på "sitt" barn.

Här står min väninna Anki och pratar med flickan som fick en påse av henne:


Jag erkänner att jag var på väg att gråta flera gånger då jag såg dessa barns glittrande ögon. Jag har faktiskt aldrig sett så många lyckliga barn!
Varje gång jag kom in i ett klassrum, så fullkomligt skrek alla barn i förtjusning: HELLO!
Varje gång jag gick ut ur ett klassrum, så skrek de i förtjusning: GOOD BYE!
Och så vinkade de och strålade.

JAG ÄLSKAR BARN!


Det här var verkligen en fantastisk dag!


Åldersnoja

Det har hänt något förskräckligt! Min "Elizabeth Arden antirynkcreme" har tagit slut och imorse när jag tittade mig i spegeln såg jag ovanligt skrynklig ut. Det var ingen vacker syn.

Min kinesiskafröken har persikohy. Jag frågade henne om hon hade något knep och till min stora glädje hade hon det! Hon sa att hon med jämna mellanrum dricker soppa kokad på grisfötter. I just grisfoten finns det tydligen något ämne, som gör hyn så där slät och fin.

Ikväll ska ayi få koka soppa.


Vi uppfostrar en blivande snobb

Här sitter Fredrik, 5 år och har just förklarat  kinesiska hur han vill ha sin massage:



Det här är anledningen till att jag inte vill hem till Sverige!

Anledningen till att jag vill hem till Sverige är att hans svenska har börjat bli riktigt dålig. Dags att åka hem och sätta den på plats!
En sak till - vår regering har genomfört allt de lovat! Bra regering! Skriver tidningarna om det?

Trafikskylt

Trafiken här i Kina är lite annorlunda mot vad den är i Sverige. Klart att det behövs sådana här påminnelser då:



Life is precious
Follow traffic rules

Ja visst!

Borta bra, men hemma bäst!

Vi har varit i vår ayi´s hemstad, Tun Xi. En timmes flygresa och tre timmars bilfärd in mot landet. Det var kallt, fattigt smutsigt och vackert. Resan gjorde ett så starkt intryck på mig, att jag inte hittar några ord. Här kommer lite bilder istället:







Vår ayi sitter mitt emot mig. Hon var en hejare på mahjong!
Tack, fina ayi, för allt! Du är fantastisk!
Puss. Hej.

RSS 2.0