En liten paus
Jag har ingen skrivarglädje längre. Har tappat den. Inser att jag inte har något att skriva om och då blir det bara konstigt. Har försökt den senaste tiden att vara rolig eller glad, men min inre nedstämdhet lyser igenom och då är det inget kul.
Jag tar en paus i bloggandet nu. Förhoppningsvis en kort paus, för jag tycker väldigt mycket om att blogga i vanliga fall.
Kram så länge!
Neej, vad ledsamt att höra, Mia! Jag har ju blivit beroende av dina små fina och roliga inlägg! Hur har du tänkt att JAG ska klara mig då?? Jag skojar lite förstås men I'm gonna miss y'a! Tur att jag har några andra kommunikationskanaler som jag kan ta till när det kniper (stalkervarning på mig...). ;-) Se nu till att få gnistan tillbaka snabbt som ögat, det är det viktiga!
Tänker på dig!
Puss
Sara
Neeeeeeeeeeeejjjjjjjjjj!!! vad tråkigt!! Men jag förstår dig och hoppas du snart är tillbaka! Pussåkram
Tusen kramar och massa kärlek till min sötjävel!
Nej, kom igen nu! Kanske är problemet av att Du har en ensidig uppbackning av div fruntimmer, vilket det finns anledning att framhålla på den internationella kvinno(förakts)dagen.
Vet att flera män, inte bara maken, läser denna blogg.
Så kom igen och låt inte de andra ta över!
Inga mer vitamininjektioner...!!???
Rätt som det är kommer skrivlusten åter ska du se - då blir vi många som jublar :-)
Take care
Puss min vän. Jag tänker på dig
Mia! Vi kommer att sakna er än mer utan bloggen! Vi pratar ofta om er och visar bilderna för barnen. Och nu har du fått mig att skriva mitt första blogginlägg någonsin(stoooor bedrift). Hoppas du får tillbaka lusten att skriva snart!
Kram
Ryck upp dig. Du är en frisk kvinna i dina bästa år. Jag är en gubbe i mina sämsta, kan inte gå på benen och har nyligen fått veta att jag har förmaksflimmer. Men klagar jag? Icke!
(Såna här hurtiga utrop är det fånigaste jag vet.Men jag kunde inte låta bli.)
