En svensk "lao wai" i Shanghai

I helgen köpte jag kort på Nautilus. En ung, brunbränd kille hjälpte mig. Han var svårflirtad!  Nåja, jag fick mitt kort och det var huvudsaken.

I Kina stod det alltid en man och öppnade dörren åt mig när jag klev in i klubbhuset. I receptionen blev jag alltid väl bemött och receptionisten överlämnade alltid en handduk som om det vore en bukett rosor.
Efter träningen hojtade personalen alltid "hej då" och mannen vid ingången öppnade värdigt dörren åt mig.

Med detta i ryggraden klev jag in på Nautilus idag. Ingen tittade åt mitt håll när jag klev in. Jag sa "hej, hej". Ingen i personalen svarade. Ingen i personalen ens reagerade!
Samma sak var det när jag gick därifrån.

Ok. Nu vet jag.