En fin dag
För några veckor sedan fick jag en förfrågan om jag ville vara med till att bidra till att ge gåvor till kinesiska barn, som inte har det så bra ställt. Naturligtvis ville jag det! Vem hade inte velat det?
Idag fick jag glädjen att få se dessa barn:
Först stod vi alla här på skolgården. De kinesiska skolbarnen stod på led, ett led som fick den svenska militären att se smått löjlig ut. (Önskar att jag var en bättre fotograf.)
Jag är oerhört imponerad av de som arrangerat detta, för alla som velat ge något har fått ålder, kön och storlekar på "sitt" barn.
Här står min väninna Anki och pratar med flickan som fick en påse av henne:
Jag erkänner att jag var på väg att gråta flera gånger då jag såg dessa barns glittrande ögon. Jag har faktiskt aldrig sett så många lyckliga barn!
Varje gång jag kom in i ett klassrum, så fullkomligt skrek alla barn i förtjusning: HELLO!
Varje gång jag gick ut ur ett klassrum, så skrek de i förtjusning: GOOD BYE!
Och så vinkade de och strålade.
JAG ÄLSKAR BARN!
Det här var verkligen en fantastisk dag!
jag tror att du lös lika mycket som barnen
jag tror att du lös lika mycket som barnen
