En svensk "lao wai" i Shanghai

Härom dagen tog Fredrik och jag en promenad. Allt var frid och fröjd.
Fredrik betedde sig som en vanlig sexåring. Han lekte med pinnar och klättrade i berg.
Jag betedde mig som en vanlig mamma. Jag kisade mot solen och log överseende åt min sons bravader.

Sen började vi fäktas med några pinnar han hittat på marken och våra glada skratt ekade runt hela Sicklasjön.
Än så länge var allt normalt. Näst intill idylliskt faktiskt!
 När min pinne sen gick av i stridens hetta, kastade jag iväg den och..




Kan han ha blivit förgiftad?